Joy

4 maj 2007 – 23 februari 2018
Oväntat och alldeles för tidigt fick vi låta Joy somna in. Det kändes så fel. I min värld skulle Joy finnas kvar hos oss i flera år till. Men så blev det inte.

Joy var den som höll ordning på hundarna här hemma, hon var så klok och suverän, så enkel och ändå så unik.

Det var inte riktigt meningen att hon skulle flytta in. Jag minns hur det var när vi var hos hennes uppfödare för att träna med Qubiken och så stod hon där i hundgården. Någon hade köpte henne men lämnat tillbaka henne efter en dag eftersom det blev problem. En så fin och trevlig valp, absolut intressant, men vi skulle ju inte ha nån! Så vi åkte hemåt efter träningen. Efter några kilometer frågade jag Uffe: ”Ska vi hämta henne?” Det ville han och vi vände bilen. Så kom Joy in i huset!

Joy var riktigt cool redan från början. Efter Qubiken, som var väldigt intensiv, var det en stor kontrast. Joy hängde med överallt och hetsade aldrig upp sig. Ett tag tyckte jag att hon nästan var för lugn! Men det ändrade sig sen. Tyvärr skadade hon ryggen som valp och det blev en långdragen historia innan vi fick rätt hjälp. Men hon blev bra och vi tävlade lite bruks, faktiskt elitklass i både skydd och sök. Korad blev hon också. Tyvärr fick hon problem med ryggen igen och hon blev pensionär.

Joy fick också en valpkull. Hon var halvfodertik men jag hade ett stort intresse för uppfödning redan då och fick ha kullen hemma de första veckorna. Jag var glad för det…ville ju inte lämna bort Joy nån längre tid och det var jättekul att se valparnas utveckling. Vi skulle inte ha nån valp men hur kunde man låta bli att behålla en av dem? Så Enya fick bo kvar hos sin mamma och de hade en jättefin relation hela livet.

Joy var helt fantastisk och vi kommer alltid att minnas henne med glädje <3