• Uncategorized

    Jul

    Då är det jul igen och jag jobbar hela helgen men det är helt ok för mig. Jag tänkte skriva några rader om min fantastiska mallepojke igen. Ja, jag tycker han är fantastisk! Alla har vi våra fel och brister men jag trivs verkligen otroligt bra med honom. Han har en skön personlighet och sen känns det som om jag funkar bättre med hanar i träningen. Självklart älskar jag mina tre tikar här hemma lika mycket som honom men manliga djur (inklusive människor) är enklare att kommunicera med enligt min uppfattning. Tjejer är komplicerade, man måste lirka med dem. En kille är en enklare varelse 😀

    Hur som helst så går det framåt i träningen. Fjärren ser jag som ett långtidsprojekt men jag ser en utveckling och det känns som om det kommer att funka med den träningen vi håller på med. Vi har inte kommit ut på något avstånd, det dröjer, och jag har till viss del fortfarande dubbelkommandon men färre. Butz tycker det är skojigt när jag kastar godis och det gör vi en del i fjärren. Vi tränar fortfarande på rörelserna så att de förhoppningsvis sitter i ryggmärgen sen och vi jobbar även på stadgan.

    I apporteringen har det blivit en bra utveckling. Dels klarar Butz att sitta framför mig och hålla föremålet med ett lugnt grepp och dels får han ta upp föremålet själv ibland och jag belönar på vägen till mig. Det som återstår är att träna på ingången (framför). Jag har också börjat använda andra föremål. Idag blev det en svettskrapa till hästarna och han köpte det direkt och gjorde likadant som med apportbocken. Så egentligen är det bara att ösa på med olika föremål och börja träna på ingången som sagt.

    Även fria följet går framåt. Med flera tidigare hundar började jag med vändningar på stället och väntade länge med att gå men med Butz har jag gjort tvärtom. Därför var han rätt kass på vändningar. Vi har tränat en del vändningar nu och han fattar snabbt så det känns som om det kommer mer och mer.

    Det är helt enkelt kul att träna honom och jag ser fram emot nästa år med honom och givetvis med tjejerna. Jag har redan planerat en del 🙂

    Hoppas att ni alla har en bra jul! Nu är det snart dags att gå på ännu ett arbetspass och sen väntar långledighet. Livet är inte så dumt!

    Kommentarer inaktiverade för Jul
  • Uncategorized

    December – uppdatering om Butz

    Tiden går och plötsligt känner jag att det kanske ändå är dags att skriva några rader igen. Här flyter det på som vanligt. Vi har haft otur och det har blivit slagsmål mellan tikarna, eller bättre sagt så blev Hertha attackerad av de andra två tikarna, men nu har såren läkt och jag hoppas att vi lyckas undvika sådana tråkigheter i framtiden.

    Butz och jag har hunnit träna lite skydd och lydnad. Vi har varit iväg och kört med gänget på Kind BK vid ett tillfälle och Uffe och jag har tränat bitarbete hemma.

    Uffe och jag har nu blivit rätt samspelta i träningen igen och det känns bra. För Butz handlar det fortfarande om att lära sig hur han ska bita och att känna en trygghet i det. Dels handlar det om att vända huvudet åt rätt håll för Butz – ögonen utåt – vilket han alltid gör rätt. Sen vill jag helst att han biter på ett speciellt ställe på benet – inte för lågt och inte för högt – och även det funkar rätt så bra. Butz behöver också öka tiden han är i bett vilket vi gör undan för undan. Han ska känna en trygghet i bitarbetet och vi strävar efter att jobba lugnt och sansat. Även belastningar läggs till undan för undan. Jag är nöjd med hur vi har fått till träningen hemma nu. Sen behöver vi naturligtvis ta hjälp av duktiga figuranter även i fortsättningen men det är bra att kunna lägga in ett pass då och då när det passar.

    Vi har en hel del att pilla med i lydnaden men vi ska ju inte starta imorgon. Fria följet tycker jag har utvecklats en del. Parallellt tränar vi också på ”här” vilket betyder att gå vid sidan men inte med 100 % precision och det är helt ok att inte titta på mig. Det är något jag dels vill använda mig av i vardagen men även på tävling där det inte är nödvändigt eller ens speciellt önskvärt att Butz tittar på mig. Med Enya tränade jag också in ”sidan” vilket betyder att hon ska trycka sig mot mitt ben samtidigt som hon håller koll på en dutt/figurant. Det har vi använt oss av i förarförsvaret och jag är inte riktigt säker på hur jag ska göra med Butz än men ”här” är ett bra kommando att utgå ifrån känns det som.

    Butz och jag jobbar fortfarande på hans ägande. Inomhus har vi kommit så långt att han gladeligen lämnar alla föremål hos mig men ute kan det bli problem när han hittar något som han tycker är värdefullt. Vi har haft ett riktigt bakslag men annars tycker jag att Butz har utvecklats och kommer gärna in med föremål. Jag brukar dock ha honom i lina eller flexikoppel eller ha grejen i ett snöre för säkerhets skull.

    Ett par gånger har vi kört så att vi åkte bil på en skogsväg och jag droppade några roliga leksaker på vägen där vi skulle gå en promenad. Sen parkerade vi bilen och gick samma väg – i långt flexikoppel och sele. Som det var tänkt upptäckte Butz leksakerna på vägen och jag berömde jättemycket när han plockade upp dem. Han var faktiskt riktigt duktig på att komma in med dem. Det måste ju vara mycket roligare att leka med mig än att dryga sig själv med en leksak! I alla fall blev han hetare på promenaden för att han fick en ökad förväntan på att hitta något på vägen. Då passade vi på att träna på ”här”. När Butz gick som jag ville så fick han tillåtelse att springa och hämta grejen. Det är även på det sättet jag tränar in förarförsvar. Då behöver vi naturligtvis inte nödvändigtvis vara ute och gå utan det räcker att lägga ut ett föremål nånstans och köra förflyttningar i närheten.

    Det finns så mycket man kan träna på promenaden! Vi bygger även in lite platsliggning där vi fortfarande är på en låg nivå men jag måste säga att Butz har snappat det här med omvänt lockande väldigt snabbt. Det använder vi oss av för att få en ökad förståelse för att man verkligen ska ligga kvar.

    Även när vi tränar fjärrdirigering använder jag mig av omvänt lockande för att träna på stadgan vilket fungerar bra. Det är värre med positionerna där jag har 511 dubbelkommandon. Men vi nöter på och hoppas att rätt rörelser som Butz utför fastnar i hans hjärna. Samtidigt försöker jag vara medveten om vad jag gör för att få bättre kontroll över mig och mina rörelser.

    Apportering har vi också kört några pass. Där har Butz börjat få en förståelse för att det ger utdelning att hålla fast apporten. Jag har gått ifrån min ursprungliga plan hur jag ville träna in apporteringen men det spelar ju ingen roll. Många vägar leder till Rom. Nu står han och håller apporten i munnen en liten stund för att få lekbelöning. Att sitta samtidigt är lite mer avancerat och leder lätt till att apporten trillar ur munnen 😀 Så skitsamma. Jag tror att vi snart kan nå det stadiet att han kan sitta men just nu är det viktigaste att han får en förståelse för att hålla fast utan tugg.

    Tyvärr består livet inte bara av hundträning plus att jag ju har tre hundar till som vill hitta på något. Därför tränar jag väl inte direkt ihjäl Butz men det är ju ingen panik. Jag tror också att det kan finnas fördelar med det…åtminstone försöker jag intala mig själv att det är så 🙂

     

    Kommentarer inaktiverade för December – uppdatering om Butz